inte på långa vägar
det svider sådär igen, kliar och värker. Bultar lite och sticks. Kroppen. Allt. Lyckad skoltid slutade under dubbla täcken och jag vet inget längre. Allt gör jätteont fast det inte spelar någon roll igentligen, ingenting spelar någon roll. Allt är på låtsat och på riktigt, upp och ner och ut och in. Jag orkar, vill och förmår allt och ingenting. Känslan av att spilla bort sin gyllene ungdom som var här förra hösten med är på ingång. Den bultar, kliar och stick- allt samtidigt
Kommentarer
Trackback